Tro mig, typ varannan vecka undrar jag - vem kom egentligen på det här, PT kl 18.30 på en fredagskväll?? Jag kan avslöja helt chockerande att nej, vi är faktiskt inte ensamma där. Dock är det i princip samma personer där varje fredag + / - någon stekare som är i fullfärd att pumpa upp discomusklerna till rond 2 senare på kvällen. Mina kollegor tycker att jag är fullkomligt från vettet.
Så när jag står där, med skivstången och kettlebellsen känner jag mig inte bara som en "babuscka" (tack Petra för det underbara uttrycket!) utan även lite galen. En underbar känsla. Håller desperat på att lära mig chins, något man tycker att en PT bör kunna... ehm... Och när man inte längre orkar kan man göra en extraknyckig spark med benen för att komma upp. Leo pratar bar engelska så jag utbrister: I feel like a lunatic! Och Tim: Yes, but you are. Tack för den hjärtat :). Jag kan inte annat än att hålla med det Tim alltid säger på väg därifrån, PT-pass på fredagar är det bästa sättet att avsluta veckan på!
Leo är inte bara kunnig, grym och väldigt hård. Hän är även en livsnjutare. Nu när ni gå hem kan ni verkligen njuta av ett glas vin! Sund själ i en sund kropp. Helt rätt.
Helgen fortsatte på ett pruthurtigt sätt. Långpromenad i det underbara vädret i lördags. Jag underskattade kylan så det blev bara 1,5 h. På helgerna älskar jag annars att vara ute i flera timmar. Man behöver inte skena runt, strosa fram istället, och njuuut. Packa på familjen kläder efter väder, sätt de små i en vagn eller på en cykel och gör det till en mysig kvalitetstid ihop.
I söndagsmorse vaknade jag upp, insåg att jag kunde sova en timma till (det enda bra med vintermörkret är att man får sova en timma till en söndag på hösten) och ändå hinna med en intervallrunda med favorit skorna innan vi skulle iväg. Sedan jag slutat med gluten har min svåra astma nästan helt försvunnit. Jag sprang faktiskt Lidingöloppet utan astmamedicin och kände inte av den alls. Till skillnad för något år sedan när jag kom i mål efter Lidingöhalvan, helt blå i ansiktet och sprungit med mjölksyra i 5 km (väldigt oskön känsla, lätt knäckt mentalt efter det) för att astmamedicinen bara verkade i 60 min. Så, i söndags, när det var en helt magisk höst- / vintermorgon med krispig luft och frusen dagg kändes det fantastiskt att kunna ösa på i en tuff intervall serie utan att få andningspanik!
3 dagar, 3 härliga pass = massor av energi till veckan!
 |
| Rutger-uppe-med-tuppen |
 |
| Höst och kallt inte helt fel |
 |
| Goodmorning sunshine! |
 |
| Låg du och sov nu...? |
