Kroppen berättar sanningen

En nära vän blev för ett par år sedan ordentligt utbränd. Utbränd / utmattaning har det senaste decenniet varit oroligt omtalat. Hur vida det finns eller inte, varför folk drabbas, varför så många drabbas nu? Osv osv. Det är egentligen en helt annan sak och inget jag kommer fördjupa mig i är. Min vän blev väldigt sjuk och det tog flera år innan personen blev frisk. Frisk är på ett sätt relativt, för alla erfarenheter påverka oss och jag skulle mena att min vän har förändrats lite efter sin sjukdom. Inget konstigt med det! Men min vän har vid tillfällen sagt att det var ju synd att "jag skulle behöva gå igenom allt det här... Ett högt pris."

Jag lägger alltid en stor del av ansvarets för klientens välbefinnande i klientes egna händer. Det är av ett enda själ, ingen känner Din kropp bättre än Du. Jag granskar alltid mina klienter innan träning; Hur ser ögona ut? Ansiktsfärg? Kroppshållningen? Puls? Och frågar, hur är läget idag? Sovit gott? Något särskilt som hänt hemma eller på jobbet? Men jag kan bara ställa frågor och göra klienten medveten om sitt hälsotillstånd, jag kan aldrig känna hur det faktiskt känns.

Att träna är att (ytterligare) bryta ned kroppen, för att sedan ge den näring och vila så att den kan bygga upp sig igen och bli starkare. 

Jag har själv känt mig som en duracellkanin den senaste tiden. Det har varit en väldigt intensiv period, med några inslag av förkylningar och mycket jobb. Under helgen har jag varit på en förlängd weekend och försöker alltid boka hotell med gym om om det inte finns är löparskorna alltid nedpackade och redo. Ett utmärkt sätt att upptäcka nya städer på!

Så i fredags morse var det dags, började med lite uppvärmning på en galen variant av en crosstrainern. Pulsen skenade direkt. Skumt, kanske för att det är tidigt på morgonen...? Körde vidare med lite olika hantelövningar för ben, rygg och axlar. Pulsen har exploderat! Jag är yrslig och börjar må illa. Givetvis avrundar jag passet och går en aning besviket tillbaka till hotellrummet. Löparskorna fick vila den här semestern...

Är du mitt uppe i en intensiv period, var snäll mot dig själv och din kropp, motionera gärna men lugnt (lågpuls). 

Jag frågade min vän, men innan du vaknade den där morgonen och var helt apatisk, hade inte din kropp sagt till? Jo flera gånger, men jag lyssnade inte och valde att bara köra på...